Köpte det för en vecka sedan...

Teorier.

Det uttalade syftet med bloggen är att visa hur vi försöker utveckla vårt fiske. Dock har det mest blivit reportageliknande inlägg och knappt något alls om vad vi lärt oss under resans gång. Så jag tänkte dedicera detta inlägg till lärdomar som dragits och frågor som väckts. Givetvis är detta bara teorier men jag brukar säga att, en dag då det inte hugger, är man utan teorier bara en galning som står och kastar saker runt omkring sig. Teorierna är det som hindrar mig från att bli galen. 

Abborre.

Att fiska abborre på sommaren är kanske det enklaste och mest tacksamma fisket som man kan bedriva i stockholms skärgård. Vill man få någon närstående att börja fiske så tror jag det bästa man kan göra är att ta med denna person in i en vik en varm sommarkväll. Abborren gillar samma väder som vi människor brukar gilla. Högtryck, varmt och vindstilla. Det hugger konstant och man kan, som grädde på moset, lägga en fin abborre på grillen efter avslutad fisketur. Utrustningen är också enklast möjliga, ett spö, en rulle och en liten spinnare. Sen är det bara att veva. Se vart det sprätter i vattnet och kasta åt det hållet. Min upplevelse är att abborrarna står i stim, får man en får man gärna tre innan stimmet hunnit flytta sig. Att få abborre är således knappast en sport på sommaren, men väldigt kul och mysigt.  

Något svårare är det att hitta de större individerna då dessa ofta simmar ensamma. Hur gör man då det? Det som funkat bäst för mig är att, i dessa sommarvikar där man en fin kväll kan dra upp 60 abborrar på 2 timmars fiske, byta spinnaren mot en jigg för att få större fisk. I en grund flad likt den jag fiskar i är spinnaren överlägsen vad gäller mängd men jiggen ger större fisk. Strunta i områdena där det plaskar och försök hitta en liten djuphåla att fiska jiggen på. Stor abborre söker jag helst dagtid under sommaren. Ett sund med en bro som ger skugga och vars fundament ger skydd är en bra plats. Även djupare grumliga vikar brukar kunna hålla stor abborre under sommaren. I klart vatten (sundet) föredrar jag naturligt färgade jiggar, typ blå/silver. I de grumliga vikarna tycker jag att neongul/röd, orangeglitter och svart/röd funkar bäst. Jag jiggar snabbt och låter jiggen gå från botten och högt upp i vattenmassan innan jag låter den sjunka igen. Lite som det ser ut när folk prickskjuter röding rör sig jiggen.

När hösten närmar sig upplever jag att fisket i de grunaste vikarna blir sämre. Gäddorna återvänder och abborrarna flyr. Jag kan fiska i samma grunda vik från mitten på juni-början av augusti utan att få en enda slumpgädda men när jag, i augusti, får den första slumpgäddan vet jag att hösten närmar sig. Då är det djupa och grumliga vikar/marer som gäller. Tempot går ner lite men fisken blir grövre. Djupa partier nära land är bra. Jigg överlägset. Frånlandsvind är döden och fisken är lynnig. Vädret blir viktigare och man kan se en molnkant med lågtryck krypa fram över den soliga himlen och veta att i samma ögonblick som fronten når en så kommer abborrfisket dö av. 

Senhösten fiskar jag ofta djupt, gärna på eftermiddagen och väldigt nära botten. Antingen släpar jag jiggen långsamt längs botten eller så kör jag dropshot. Fenomenet huggperioder gör sig påmint då man kan nöta en halv dag på samma ställe och inte känna ett pill på hela dagen, fast man ser fisken på lodet, för att helt plötsligt ha galet bra fiske på riktigt höstfet abborre.. i en kvart.. 

Fiske efter abborre vinter/tidig vår kan jag inte uttala mig om då jag aldrig riktigt försökt.

När abborrleken närmar sig går abborren in grundare och är lättare att finna. Dagtid upplever jag att de håller sig nära vassen medan de under kvällarna ger sig ut på frivattnet för att jaga. Såväl jigg som spinnare funkar, ganska långsamt inspinnad och med långa vevstopp. 

Och där tror jag att säcken knöts ihop och abborråret fullbordats.

Gädda.

Gädda är nog den fisk som ger mig mest gråa hårstrån. Jag blir inte riktigt klok på den helt enkelt. När man vill fiska havsöring i vårvikarna hugger den hela tiden och sabbar öringsfisket totalt. När man å andra sidan vill fiska gädda så är den omöjlig att finna. Dock finns inget härligare än när det känns som att man kör in i en tegelvägg med betet och gäddan börjar rusa. Adrenalin! Någon annan än jag som alltid sätter kastet efter ett gäddhugg i vassen? Gäddadrenalin kallas det. Det gör att man kastar dubbelt så långt. Vad har jag då lärt mig om gäddan?

Sommarfiske efter gädda ägnar jag mig inte alls åt. När gäddan lämnar viken i juni fiskar jag enbart abborre. Visst finns det undantag från den regeln och ibland tar jag någon snipa i en friliggande vasskant men att säga att jag har bra koll på gäddfisket under sommaren vore att ljuga. 

När hösten kommer tycker jag att gäddfisket är riktigt roligt. Snabbt jerkfiske med explosiva hugg. Detta börjar när vattnet kyls lite av de längre nätterna under hösten. Fisket kan vara bra under såväl morgon som kväll men jag upplever att gäddan är rätt kräsen vad gäller väder under hösten. Det ska vara vind, sydliga vindar och gärna lite mulet med några sprickor i molntäcket. 

Vintern har jag inte så bra koll på heller än dessvärre.

Våren känns ju relevant med tanke på årstiden och det är även vårfisket jag lärt mig mest om. Vädret verkar inte spela någon roll alls för om gäddan hugger, däremot påverkar det vilken fisketeknik som gäller. Viktigast under våren är dock att veta lekstatus. Leker gäddan? Vilka gäddor? Var?

För att få någon som helst ordning på detta så ska jag föröka sortera lite genom att dela upp fisket i olika delar.

Margädda - för mig är en margädda en gädda som primärt befinner sig i en mar. Jag har inte bedrivit någon kartläggning men jag tror att vissa gäddor aldrig lämnar sina marer. Deras täckning är mörkare och med mer gult i täckningen. Inom kategorin ingår även gäddor som leker i marer. 

Skärgårdsgädda - Går inte in i marer för att leka utan leker i grunda skärgårdsvikar. Är mer silvriga och guldiga än margäddan.

Kronologiskt fiskar jag enligt följande

Margädda förlek

(Margädda lek)

Skärgårdsgädda förlek

(Skärgårdsgädda lek)

Margädda efterlek

Skärgårdsgädda efterlek

Förleksfisket på margädda - Är det som börjar först då marerna värms upp snabbare än havet utanför. Skärgårdsgäddan står djupt och är riktigt köldstel och därför svår att nå. Långsamt fiskade tailar eller jerkbaits tycker jag funkar bäst. Gäddorna trycker i vasskanten och är ganska tröga så långa vevstopp fungerar bra. Även om leken börjar i marerna kan man ha bra fiske då de större gäddorna inte börjar leka direkt. Även vasskanterna utanför maren kan ge fisk då dessa fiskar är på vägen in i maren för att leka. När plasket i vassen blir för öronbedövande och även den större fisken slutar hugga är det lekstopp på marfisket. Det går, men är svårt.

Förleksfiske på skärgårdsgädda.

Jag vet att folk har bra förleksfiske på skärgårdsgädda tidigare på året än vad jag har. De fiskar på 6 - 10 meter och dunkar stora gummibeten i botten eller fiskar betet långsamt i frivattnet bland betesstimmen. Jag har dock aldrig haft framgång med det utan under den tiden söker jag fisken i marerna. Mitt förleksfisket på skärgårdsgädda börjar senare, när gäddan står grundare. I marerna kan man nästan räkna med att det finns fisk som leker men när det kommer till skärgårdsvikarna finns det så gott om dessa att långtifrån alla är lekvikar. Det bästa att göra är att hitta lekvikar. Jag gillar sydvända vikar, gärna med grumligt vatten och med mycket vass, gärna bakvatten (dvs vatten bakom vasskanten). Viktigt vid det grundare förleksfisket efter skärgårdsgädda är att inte dundra in i viken och sen fiska vasskanten längst in i viken, den där leken är i full gång i. Vid den här tiden stå gäddorna gärna i inloppet till viken och inte bara i vasskanten utan gärna mitt i inloppet och mitt i viken du hittat. Längst in i viken, där man hade sökt gäddan på hösten är det ofta stendött. Gäddan står istället med huvudet vänt utåt och på de djupaste stället där det ofta finns lite växtlighet. Soliga dagar fungerar blänkiga beten gärna i silver. När gäddan står så grunt påverkas den mycket av temperaturen på natten. Har det varit en kall natt fiska lite långsammare. En varm natt fiska snabbare. Generellt går det att fiska snabbare än på förleksfisket i marerna. Min teori är att då det grunda förleksfisket på skärgårdsgädda infaller senare på våren än förleksfisket på margäddan värmer solen också mycket mer när det är förleksfiske på skärgårdsgädda. Därför, var inte rädd för att fiska snabbt! Värt att tänka på är också att då gäddan står så grunt så är det smygfiske som gäller. Framförallt soliga dagar. Att lämna båten vid inloppet till viken och sen fiska från klipporna är ingen dum idé. Annars, då fisket brukar vara bäst vid pålandsvind rekommenderas att stänga av motorn innan inloppet till viken och driva sakta in medan inloppet fiskas av. 

När det grunda skärgårdsfisket dör ut betyder det att även den fisken leker. Istället för romfeta damer kommer små slipssnipor som redan lekt upp på kroken. Dessa bjuder inte på fight, även om de hugger girigt, utan låter sig släpas in till båten. En bra idé är att åka runt och kolla vilka vikar det plaskas i som mest så att man vet var efterleksfisket kommer att vara som bäst. 

Fisket övergår sedan till efterleksfiske på margädda medan skärgårdsgäddan leker. Mer om det senare.

Tänkte att det vore bra att avsluta med att påpeka att för att maximera vårfisket bör man även dela in fisket i geografiska zoner. Uppdelningen margädda/skärgårdsgädda är en uppdelning som i sin tur kan sägas gälla i olika perioder beroende på hur lång ut i skärgården man är. Min poäng är att samtidigt som  skärgårdsgäddan leker i innerskärgården kan det vara förleksfiske på margädda i ytterskärgården. Därför blir det viktigare än någon annan tid på året att fundera kring var det är bäst fiske just för dagen. Leker margäddan i mitt område? Är svaret JA så testa förleksfiske på skärgårdsgädda. Har skärgårdsgäddan i mitt område börjat leka och margäddan ännu inte lekt klar? Är svaret JA så åk längre in i skärgården för efterleksfiske på margädda eller längre ut i skärgården för förleksfiske på skärgårdsgädda. Allt avslutas med en illustration. Tack för att du läste! Och märk väl, allt detta är bara mina teorier!

// Jake

Eftertävlingsfiske och förleksfiske.

Passar på att skriva ett till inlägg nu då jag ska ut på fiske igen i morgon och på fredag så förhoppningsvis kommer jag ha ännu mer att skriva efter det, så i hopp om att inte släpa efter mera..

Morgonen efter tävlingen bar det av till landstället. Tanken var att fira lite påsk med familjen och med mig ut på landet hade jag en gammal god vän som jag inte träffat på flera år och hennes kille som jag aldrig träffat tidigare. Jag erbjöd dom en husesyn som dom avböjde med hänvisning till att dom ville att jag skulle välja och visa dom det jag ville att dom skulle se. Sagt och gjort. 10 minuter efter att vi anlänt satt vi i en båt med riggade spön. Dom bad ju om det… Dessutom hade hennes kille visst barndomsintresse av fiske.. vi tog ju med badkläder också... Så löd i alla fall en missbrukares bortförklaringar i huvudet när tvåtaktaren surrade igång..

Vi drog några kast i maren men det var dött. Åkte vidare mot ytterskärgården och hoppade av på en klippa för att "bada". I själva verket hade jag parkerat oss vid en vik jag tyckt känts het och har sett fisk i tidigare men aldrig fiskat. Hade bara gäddutrustning med vilket jag förbannade när jag såg tre fina havsöringar stå och sola just vid vår tilltänkta badplats. Väskan och haspelspöt som kompisens kille lånat låg kvar i båten en bra bit bort men jag kunde inte låta bli. Kastade  iväg min nyinförskaffade The Pig i blå/silver och spann snabbt hem den över platsen jag såg att öringarna flyttat sig till när vi kom och störde. Hade inga som helst förhoppningar om att locka till hugg på ett sånt stort bete. Tredje kastet högg en dock. Kände snabba knycken, såg silvret glänsa, innan den lika snabbt klev av. Det hopplösa hade nu blivit fullt realistiskt och adrenalinet sprutade ut ur öronen. Min kompis hade jag snabbt glömt, hon somnade i solen. Men hennes kille hoppade till min stora glädje på tåget.

När gäddorna började kliva på och drömmen om silver släcktes för den här gången agerade han först eminent assistent där han sprang fram och tillbaka mellan mig och fiskeväskan och serverade avkrokningstång, nya krokar mm. Sedan fick även han ett spö i handen. Vet inte hur många gäddor som tillslut landades men det var kanske 10st på en halvtimma och de var ruskigt feta. Bommade en stor på kanske 9kg och landade 1 knapp 8kg, 2 runt 6-7 och resten 3-5 kg. Var sjukt roligt fiske då tekniken gick ut på att kasta ut piggen så långt som möjligt och sen bara veva för kung och fosterland tills det tog tvärstopp. Allt detta i gassande sol och helt spegelblankt vatten. Efter det kom fler folk och vi badade nöjda i den vårsoluppvärmda viken.



Dagen efter.
Gästerna hade åkt hem och nu skulle det bli familjetid. Dessutom vaknade jag med värre än överjävlig halsont. Åt frukost i lugn och ro sen bestämde jag mig för att skita i allt och se om jag kunde ta tre arter på lika många timmar. Gav mig ut i maren och tog årets första abborrar. Blev runt 10 st innan jag bestämde mig för att gå över till gädda.

Gäddan small på bra även denna dag, samma teknik. Fick upp en fin 8 kg direkt och nötte sedan med några få kontakter ett tag.

Dags för havsöring.
Det såg riktigt hett ut men med en knapp timme på mig konstaterade jag att det vore ett mirakel om jag lyckades få upp en öring på den korta tiden med tanke på mitt tidigare trackrecord. Och blev tji även denna gång. Funderade på att dra in i en mar och felkroka en braxen bara för att inte ha misslyckats men jag drog hem ganska nöjd trots allt. Var kul med abborre igen och en 8 kg gädda är jag riktigt nöjd med!

I morgon ska Fader, som dykt upp tidigare i blogginlägg, premiärsvinga sitt gäddflugspö och jag ska försöka kroka en fet 10a.

Skitfiske!

// jake

St Anna Pike Open 2014

St Anna-äventyret började egentligen redan i höstas när e.f.t anmälde oss till tävlingen. Det började smygkollas sjökort och fiskegrubbleriet i allmänhet satt igång. Jag har besökt St Anna skärgård någon gång tidigare men ingen av oss har någonsin fiskat där.

Under vintern och vårvintern ökade e.f.t´s tagg medan jag och doffe fann oss i ett telefonsamtal där vi kom fram till att vi nog skulle försöka dra oss ur. Jag pga familjen införskaffat ett landställe och jag kände att jag behövde spendera tid där och doffe pga påskfirande med tjejen. Min plan var att ta upp saken i smyg med e.f.t´s bättre hälft och försöka komma fram till ett bra bortförklaring till e.f.t. Sagt och gjort, när e.f.t är på jobbet och jag och hans fruga sitter hemma hos dom tar jag upp ämnet, tryggt förvissad om att hon ska bli väldigt glad över att få ha sin karl hemma över påsk. 

Nedan har jag  transkriberat samtalet:

J(Jag) - Du, tänkte vid påsk där, visst skulle ni ut till ön och fira påsk?

H(Hon)- Ja vi sticker ut på torsdagen och så kommer e.f.t efter St Anna..

J - Jaa.. Angående St Anna.. Vore det inte nice att ha e.f.t hemma över påsk, tänkte försöka komma på en plan för att dra oss ur tävli….

H - HELVETE HELLER!!!! HAN SKA FISKA!!!! KOMMER INTE STÅ UT MED HONOM MER OM HAN INTE FÅR FISKA!! ÅK PÅ DEN FÖRBANNADE TÄVLINGEN?!?! DEN ÄR FAN DET ENDA HAN SNACKAR OM!!!

J - eeh.. okej…. absolut..

Därefter bestämde jag och doffe oss för att göra en totalsvängning vad gäller inställningen till tävlingen och bara börja tagga. Det visade sig inte vara särklit svårt. 

ST ANNA

Fredag

Jag skippar att återge resan till Stegeborg då den mest handlar om att traila båt och annat som jag mest förknippar med frustrerande meckigheter som stjäl fisketid. Sista sträckan ut mot Stegeborg så var det bra tagg dock och varenda hjulspår fyllt med vatten var ett potentiellt "grisavatten" vilket vi skrek ut i bilen! Vi anlände slutligen vid vandrarhemmet klockan 15 på fredagen och då var redan många team ute och provfiskade vattnen omkring. Wolfcreek-gänget från Blekingen hade anlänt redan dagen innan vilket imponerade mycket på oss tävlingsamatörer. Vi kastade in packningen i vårt rum och plumsade i båten i vattnet och gav oss ut i den fantastiska skärgården i St Anna. För er som inte varit där så vill jag understryka hur fantastisk den faktiskt är. Knappt exploaterad alls, många naturliga lekområden kvar för gäddan och helt underbar bara. Bitvis när vi åkte runt med båten kändes det som att vi lika gärna kunde försvunnit iväg in i en tidsvirvel ala Kalle Anka och transporterats till vikingatiden, så ostört är det i St Anna. Jaja nog naturrunk, fisket? Fredagsfisket var ungefär lika upplyftande som fisket jag haft veckan innan hemma i stockholms skärgård… Dvs stendött.. Eller tom stendödare då vi inte hade så mycket som ett hugg under provfisket. Jag tog dock tillfället i akt att utöva lite naturrunk delux då jag hittade en fantastisk udde med ett hav av vitsippor som jag bestämde mig för att galoppera runt i, naken, och med min fotbollsderbyförstörda röst vårskrika likt Ronja Rövardotter. Härligt! Vädret var ju strålande och kvällssolen strilade in i den glesa skogen och.. ja ni förstår.. Jag kunde helt enkelt inte låta bli.. I övrigt var provfisket som sagt mest demoraliserande. Vi hittade mängder med betesfisk men antingen så plaskades det av lekande gäddor i vassen intill eller så var det säl i omnejden vilket gjorde fisket trögt. 

Kvällen blev en trevlig upplevelse i samtal med de andra gängen. Gjorde misstaget att skrämma bort de flesta när jag försökte pumpa höstens vinnare och några andra på lite tips. Tror inte det är kutym att bete sig på det sättet kvällen innan tävling vilket man kan förstå, dock lite trist då vi som superamatörer hade hoppats på att kunna snappa upp lite tips. Kändes ändå positivt att vi såg såpass skickliga ut att de andra inte förstod att vi knappast hade något med toppstriden att göra. Lite styrkta av den insikten och ett par muggar whisky lade vi oss för att sova. Sjökortsbilderna snurrandes i huvudet på den självutnämnda taktikern Jake..

Lördag

Nu måste jag skita och sen springa till plugget.. Lördag kommer!
Lördag försök 2..

Morgonen började tidigt och då e.f.t som vanligt sket i tandhygienen och jag och doffe kallt räknade med att den andre hade med tandkräm var det tre whiskystinkande grabbar som rullade ur sängarna vid fem-rycket. Kaffe kokades och sista packningen slets ihop och sen bar det av ner mot båten i den kyliga morgonluften. Skepparmötet avklarades snabbt, "de fem längsta över 70cm.., ta det lugnt i starten", jaja låt oss åka bara. Uppmaningen om att ta det lugnt i starten behövdes dock. 06.30 låg 60 båtar redo att dra på full gas. Problemet var att vi bara såg sex av båtarna. Dimman låg tät…. Så det var i blindo gasen gick i botten när startskottet, helt oväntat, gick klockan 06.50, 10 minuter innan utsatt starttid. Vi hade dock valt en innerväg för att undvika flaskhalsen på väg ut mot skärgården. Jag blundade när båten gled över det spegelblanka havet och lät doffes röst styra mina händer på ratten. Dimman gjorde att soluppgången filtrerades mellan bankarna av dimma och när ögonen öppnades igen var allt på allvar.  Game day. Och jag var självutnämnd taktiker. Press!

Första stoppet var en grund mar där vi hoppades att den kalla natten skulle ha gjort att leken stannade av och någon fick för sig att ta tillfället i akt och äta lite frukost. Föga förvånande vart det bom där. Något vi nästan räknat med och därför spenderade vi inte mer än 5 minuter på den platsen. Vidare gick färden mot ett sund med ett angränsande grundområde som jag spanat in på sjökortet redan i höstas. Tog inte många minuter innan E.F.T meddelade HUGG och på hans grön/vita (han är ju bajrare trots allt) McRubber satt en liten men god snipa! Kändes otroligt skönt att nollan var spräckt innan vi ens fiskat i 10 minuter, även om fisken endast mätte 60 cm och därmed var en decimeter för kort för att vara godkänd. Moralen var på TOPP och alla tankar på gårdagens tröga fiske utbyttes mot vilt spekulerandes om vilken dag detta skulle bli, kanske hade vi tom chans att vinna. Hybris.

Taktiken var att fiska i anslutning till de grundaste och mest slutna marerna på förmiddagen i jakt på fisk som lekt klart. Det funkade inte alls och stressen över att totalfloppa kom återigen krypandes. Jag som taktiker var den naturliga syndabocken och när stämningen i båten började bli allt för tryckt var det dags att gå över till plan B - motsatsen. Tanken var att börja grunt och varmt och jaga efterleksfisk för att därefter, om det inte funkade, ge oss utåt och försöka hitta förleksfisk i det kallare vattnet i ytterskärgården. Efter en tankning hos Gunvor hittade vi det kallare vattnet vi letat efter. Vi lyckades ta oss in i en nästan slutet system vilket gjorde vattnet lite grumligare än det Evianklara vattnet som gör St Annas ytterskärgård till ett akvarium i världsklass.

Det första vi ser när vi kommer in i systemet är tre hyggligt grova abborrar som pilar iväg under oss. Ett gott tecken! I systemet finns en vik med vass som vi direkt styr mot. Vi ser snipor stryka förbi längs botten när vi närmar oss ankring och stämningen stiger återigen i båten. Solen steker, det är skönt i lä efter en lång åktur och viktigast av allt, här finns fisk. Axlarna sjunker ner, tröjorna åker av och vi konstaterar att här kan vi tänka oss att stanna ett tag. Doffe sadlar om till old school-style och skippar sin jerkutrustning till förmån för Hi-Lo och haspelspö, inspirerad av bytet till lättare utrustning väljer han dessutom flourcarbontafs. Jag börjar fiska 18g Utö med utrustning gjord för att damma iväg beten på 120g. Endast E.F.T klamrar sig desperat kvar vid sina dyrt förvärvande moderna skapelser. Doffe får hugg först. En snipa som är några centimeter för kort för att behöva passera måttplankan. Han krokar en till, troligen större (än tidigare) fisk som dock straffar honom tungt för hans beslut att köra flourcarbon. Den klipper taften relativt omgående. Surt! Men det sänker inte vårar humör för fisk finns fortfarande och hugga vill den. Jag lyckas, efter några bommade hugg kroka en fisk som faktiskt dög till mätning och missminner jag mig inte mätte den 80 cm. Skönt med en godkänd fisk.

Efter det dog intresset ut bland vikens snipor och det var hög tid för oss att ge oss av tillbaka. Ett par stopp på vägen gav ingenting och doffe sprang in måttplankan i mål precis i tid för att slippa sanktioner. Vi trailade därefter upp båten och smet, vår vana trogen, från prisutdelningen. Denna gång var det dock inte bara skam utan också övriga gängets respektive som väntade med påskmiddagen.

Sammanfattningsvis kan sägas följande:
Vi fick varsin fisk.
Vår godkända resulterade att vi hamnade på övre halvan i startfältet.
St Anna har en fantastisk skärgård.

Tack till arrangörerna, våra sponsorer Matoteket AB, F-tec mfl och övriga TCK för ett kul äventyr!

// jake