Ironi

Jag och Silverbågen hade bestämt oss för en liten tur mitt på dagen. Började fint då jag tog en liten snipa medan jag väntade på Bågen. När han per tele meddelade att han anlänt tvärs över viken så kastade jag loss för att hämta honom. Det borde jag inte gjort.. Båten vägrade att starta gudskelov så blåste det inte mer än att jag lyckades ta mig in igen. Att lägga på minnet Nr 1. Testa att starta innan du kastar loss.. Nr 2. Skaffa åror.. Bågen telefonerades och ombads att ta bilen runt viken för att assistera mig med startkablar. Efter två timmars meck så åkte jag till OK på vinst eller förlust och införskaffade ett nytt batteri. Här kommer tips Nr 3. Om instruktionerna är "ett batteri får inte utsättas för minusgrader" så ha inte batteriet i båten 3 vintrar i rad och räkna med att det ska fungera. Det nya batteriet funkade ypperligt och äntligen var vi på väg ut. Ryssvärmen hade kommit och vi hoppades på att, trots att ekolodet är trasigt, kunna hitta lite abborre. Det gick skit men vi hade en trevlig stund på sjön och Bågen bjöd på paj och pilsner. Bågen skulle vidare till landet så jag släppte honom runt 15 på bryggan. Medan jag höll på att lägga till så såg jag farmor komma gåendes på bryggan. Hon skulle hjälpa någon kompis med båten men hon kidnappades snabbt och blev mitt nya fiskesällskap. Jag gjorde några halvhjärtade kast efter abborre men mest njöt vi av solen.

När jag kom in runt 17 fick jag panik. Världen utanför än inomhus. Jag bestämde mig för att dissa familjen och ställa mig vid ett havsbad och svinga lite flugspö. Hade inget hopp alls om att fånga något silver men såg fram emot att se solen gå ner i havet. På väg ut ringde Bågen, som jag tidigare bett om tips på bra havsöringställen, och berättade att han hade en kompis som skulle ut och fluga silver samma kväll och frågade om vi skulle sättas i kontakt med varandra. I väntan på Mr X som jag skrev om i förra inlägget (han som vi fick fotografera medan vi hade bompass) så viftade jag min fluga vid havsbadet. En fiskimitation satt på taften och jag såg lite fisk som vakade. Kändes ohett men samtidigt stekhett och jag kunde inte bena ut de paradoxala känslorna. Helt plötsligt väcktes jag upp ur mina grubblerier genom att spöt började rycka. Förvånad tog jag hem linan och där satt….. En abborre… Som jag jagat hela dagen utan framgång.. Ironi.! 

Första flugfångade abborren var ett faktum och nöjd åkte jag för att möta upp Mr X. Vi åkte norrut längs furusundsleden, lämnade bilarna och gick den stadiga promenaden ner till vattnet. Fiskade hela kvällen, även efter mörkrets inbrott men utan så mycket som ett pill i grejerna. Det kändes tokhett men var det verkligen inte! En fin kväll och mycket trevligt sällskap. Efter det blev det en promenad under överhängande vildsvinshot, ett närasomnavidrattenscenario och många whisky och mycket politiksnack med farsgubben.

På fredag och lördag blir det landet och mer fiske. Hoppas på ett riktigt jävla skitfiske!!

// Jake

PS. Inlägget om västkusten är nu uppdaterat med bilder. DS.